Hej på er!
Visst är det skönt att rensa och slänga. Men så plötsligt drabbas man av separationsångest, man hittar något i en låda som legat där hur länge som helst och som inte varit ett dugg intressant. Men nu när det ska slängas blir man lite osäker. Tänk om jag saknar det när det gått ett tag…….Egentligen skulle man aldrig öppna lådor som står på vinden eller i källaren, utan bara kasta bort dem. Och varför har man samlat på sig det från början? I går hittade jag till exempel huvud och ögonlösa mjukdjur i en låda. Jättefina en gång i tiden, men helt oanvändbara nu. Tänk er själva om man skulle lägga fram en huvudlös nalle till ett litet barn. Nej nån ordning får det vara, så i går fyllde vi en pickup och åkte till tippen. Givetvis blev det ösregn precis när vi körde genom grindarna, men det var så skönt att bli av med det ändå. Nu är det försent att ångra sig 🙂
Rendahl i Spanien 