Den sista biten är alltid godast!

Visst är det ofta så att den sista biten är godast! Och den vill man gärna spara till sist och njuta lite extra av!

När vår storpudel Leo levde lyckades han alltid komma precis lägligt när det var dags för sista biten….den där som var allra godast! Och givetvis hade han redan fått samma godbit som vi, men redan ätit upp den. Och såklart hade vi inte hjärta att neka honom den vi hade kvar, så vi blev alltid utan den där sista biten!

Nu sitter vi här i Torrevieja och tar en god dricka med tilltugg och sparar de sista goda nötterna till den sista slurken av drickan.

Men vad kommer då smygandes bakom servetthållaren?

Jo, en duva!

Snabb som en vessla springer han fram och norpar en nöt i taget….

….för att sen ta skydd bakom glaset….

….innan han vågar sig fram igen!

Och innan vi hinner tänka tanken att ringa polisen har han stoppat i sig den där sista godbiten!

Sen ser han ganska mätt och trött ut….eller också tittar han på oss med arga ögat och undrar varför det är slut på tallriken!

Om Ami

Den här bloggen handlar om oss och vårt vardagliga liv i Helsingborg och Torrevieja. Jag heter Ami och min man Patrik. Det är jag som är skrivaren i familjen, medan Patrik är den duktiga fotografen! Vi har en son, Max som är sambo med sin Frida och i juli 2017 fick vi vårt första barnbarn, en underbar liten prinsessa. Och i november 2018 utökades familjen med en underbar liten prins! Spanien har alltid legat oss varmt om hjärtat och i mars 2013 köpte vi vår lägenhet i Torrevieja. Välkomna att följa oss!
Detta inlägg publicerades i Mest trams och märktes . Bokmärk permalänken.

34 kommentarer till Den sista biten är alltid godast!

  1. Ama de casa skriver:

    Haha! Härlig bildserie 😀

    Men dom är verkligen fräcka, duvorna på paseon. Särskilt där på Luna.

    Ha en fin söndag!

    • Ami skriver:

      Ja, ibland är de lite väl framfusiga på Luna! Och nötterna vill man ju ha för sig själv…..
      Tack detsamma!

  2. Lena skriver:

    Kanske borde pippin även haft något att skölja ned den torra nöten med.
    Men där går väl gränsen eller hur, dropparna är man ju rädd om.🍷🍻
    Snart🌞🌞

    • Ami skriver:

      Haha! Ja, där går verkligen gränsen….inte delar man med sig av dropparna 😉
      Härligt att ni snart är här igen 🙂

  3. Marie skriver:

    Klart duvan ska få vara med och kalasa.
    Ses snart hoppas jag. Kram

  4. Ditte skriver:

    Duvorna är bra fräcka. Vet att en del barer numer serverar oliver som tilltugg i stället för nötterna. Tror inte duvorna ännu lärt sig uppskatta oliver så chansen att få ha dem kvar är större.
    Klart att Leo skulle ha sista och bästa biten. Men vad gäller duvor är jag inte alls generös.
    Bilderna är riktigt roliga och kanske ska man själv börja med liknande….
    Stor kram!

    • Ami skriver:

      Nej, oliver är de inte så förtjusta i! Och egentligen ska man inte uppmuntra dem att vara på bordet, men ibland är det roligt att fotografera dem 🙂
      Stor kram!

  5. Znogge skriver:

    Nästa gång får ni beställa in en extra 😉 eller välja oliverna som Ditte föreslår…

    Kram och god söndag!

  6. TantGlad skriver:

    Hihi….så duvligt. Den duvan var fräck han.

    Önskar dig en kanonsöndag och kram från mig

  7. Christel skriver:

    Ja sista biten blir alltid kvar, bra om nån tar den. Fast dom där duvorna gillar jag inte! Klart att Leo fick sista biten. Ha en go söndag Kram

  8. Janne skriver:

    Vilken fin duva! Hon var värd skönhetspriset i form av nötter. Vi hade också en hund (Diddi) som var fena på att tigga till sig sista biten. 🙂

    Ha en skön söndag!

    • Ami skriver:

      De fyrbenta älsklingarna vet precis hur de ska göra för att få husse och matte på fall…..och visst fungerar det varje gång 😄
      Men vad gör man inte för att de ska må bra!
      Ha en skön söndag ni också!

  9. Gunnel Moberg skriver:

    Haha! Ni är riktiga djurvänner som inte låter en stackars duva svälta. Kram

  10. ogamotoga skriver:

    Hahaha 😀 😀 😀 Fy för att ha duvor på sitt bord … hänt mig också en gång, en envis rackare. 😀

  11. åsa i åsele skriver:

    Är faktiskt lite rädd för duvor, ogillar dem då de kommer å flyger över huvudet när jag ska äta ute, nu har vi ju typ inga duvor här där jag bor så det är väl ett storstadsfenomen 🙂 kram

  12. Mamma C skriver:

    Han undrar väl varför det inte finns någon dricka kvar till honom, efter dom salta nötterna han tuggat i sig.
    Kram

    • Ami skriver:

      Ja, just det! Det var nästan lite elakt av oss att inte lämna kvar lite dricka….får bli nästa gång 😉
      Kram

  13. Ylva skriver:

    Ojdå! Men den var fin, tycker jag. Annars gillar jag inte stadsduvor som kommer i stora flockar.

  14. Ruth i Virginia skriver:

    Kul och påpassliga foton av den där framfusiga duvan. Gillar!!!!

  15. Jeanette Lewis skriver:

    Det var ju en väldigt söt duva. Inte så som de ser ut här hemma.Hemskt att man tycker det är mer okej när djuret är gulligt, men det är som det är 🙂

  16. Susjos skriver:

    Usch för framfusiga duvor. På St Marcusplatsen i Venedig var de också alldeles för många duvor…lite läskigt faktiskt!
    Ha det gott!

    • Ami skriver:

      Ja, är det väldigt många som kommer är de inte lika trevliga….annars är det ganska söta att studera 🙂
      Tack detsamma!

Lämna ett svar till Marie Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.