Vi hade nu nått målet för dagen när vi kom fram till nybygget som påbörjades vid årsskiftet som nu såg ut att ha avstannat. Här skulle byggas en 300 meter lång huskropp. Vi får väl återkomma och se vad som hänt om några månader.

Vi var här i februari och då hade de bara grävt ut grunden runt den gamla militärbunkern som ligger mitt i nybygget. Den ser ut att ha orsakat mycket extra arbete bara för att de var tvingade att bevara denna ”kulturskatt”.

En bunker måste givetvis ha en hemlig underjordisk gång.

Och givetvis måste den då ha en hemlig ingång som nu är avslöjad. Men den har förhoppningsvis gjort sitt.

Det var väldigt folktomt på gatan…

…snudd på helt öde.

När vi passerade här i februari hade man spärrat av för klippkanten hade delat på sig och man trodde den skulle rasa.

Men nu var sprickan fylld med stenar.

Snabb och enkel lagning.

Nu var vi förtjänta av en vätskepaus på Nautilus.

Lappa och laga… Typiskt spanskt att ”laga” klippsprickan på det viset kan jag tycka. Tänkte på det när vi åkte runt i inlandet senast, vägarna var väldigt dåligt underhållna på sina ställen. Nödlappningar av ojämnheter orsakade nya gupp.
Ses snart!
Kram
Får se när det bygget blir klart 🤔
Kram
Vi har funderat över hur de ska få till det med den där gången rakt genom bygget/tomten.
Det var nog många som bodde där tidigare. Fredrik gick ner en gång fast bara en liten bit. Det var ganska mörkt.
Kram
Undrar hur effektiva de spanska lagningsmetoderna är? Hoppas det blir fart på bygget så att det blir klart någon gång.
Kram
Lite har hänt men vad gäller sättet att ”laga” så är jag tacksam att det inte berör mig. Vi var också här i februari men minns knappast hur det då såg ut. Perfekt med vätskestopp på Nautilus.
Stor kram
Ja, man kan undra när detta blir klart.
Kram Carin
Tänker att Spanien och Norrland verkar laga skavanker på ungefär samma sätt… säger bara: Kör bil i Norrlands inland och Du får en skakig upplevelse 🙂
kram