…som Ami gillar, finns väl inget värre än när folk inte kan ta ett beslut!
Vi satt med Dan, Carita, Calle och Lotta en eftermiddag när Lotta frågade om vi inte kunde gå till kinarestaurangen som blev inställd sist. De hade ju aldrig varit där tidigare. Och när det skulle hittas en ledig dag så sa Carita men ikväll då? Tja ingen hade något annat planerat för kvällen så alla gick hem och fräschade till sig. Vi kom dit i god tid så vi hann med en promenad i Europaparken.

En trevlig promenad och mycket att titta på. Allt från djur till…

…stenblock. Men idyllen ändrade sig snart…

…när en kvinna kommer gående med en stor kniv i handen! Hon gapade och skrek hotfullt!!

Och inte kändes det tryggare när hennes kompisar kommer springande med långa spjut!

Hela parken var full av riddare som smög på varandra!

Vi smög efter och hittade deras vapengömma.

Patrik ville hoppa fram och ta tag i yxan på marken. Men den liggande vakten såg inte ut som en man ville bråka med.

Men tiden började rinna iväg, vi hade en tid att passa så vi smet iväg och slapp se blodbadet.

Det var till vårt favoritställe vi gick. Uffe hängde såklart med, han är lika glad för mat som vi andra. Jag kan garantera att ingen gick härifrån hungrig. Mycket mat blir det men supergott.
Och här ser det ut som jag blir ordentligt uppläxad av Calle. Men snarare sa han nog något så jag skrattade så tårarna kom.

Hm mörkt redan?

Det är för få timmar på dygnet. Tack alla för en trevlig kväll.
Till den restaurangen skulle jag vilja gå till igen. Kanske kan bli i höst?
Där kom ni undan med blotta förskräckelsen 😀
Kram
Hon såg verkligen hotfullt ut, kvinnan i Europaparken.
Kul att det blev en lyckad middag.
Kram Carin
Visst har dygnet för få timmar och det helt oavsett var man är.Förstår att det blev en både god och rolig kväll.
Stor kram