Surströmming i Torrevieja!

Bosse och Mari har vid flera tillfällen sagt att vi måste bara äta surströmming en dag, det är såå gott! De är norrlänningar och bara älskar detta, vi är skåningar och har aldrig ens kommit nära burken tidigare! Nu pratar vi verkligen om stora kontraster i våra matvanor även om Ami äter ”allt” i vanliga fall så är detta en sak vi inte ens tänkt tanken på att köpa. Patrik äter kanske inte ”allt” men är inte rädd för att prova…. annars vet man ju inte om man tycker om det. Men genom åren har man hört folks åsikter om både lukt och smak på surströmming. Så visst hade vi höga ”förväntningar” när vi nu blev inbjudna på surströmmingsfest.

Vi har hört många säga att man ska öppna burken under vatten, men nu fick vi höra att då sköljer man bort den ”goda” smaken. Burken placerades på tryggt avstånd efter att Bosse hade öppnat den. Det bubblade fortfarande i burken, den hade inte jäst färdigt….

…ur burken spreds sig en odör som är svår att jämföra med något annat. Det tog inte lång stund innan flugorna hittade hit. Vi som aldrig har en fluga annars! De måste bara ha suttit på en pinne och väntat på att burken skulle öppnas!! Vilken enorm näsa flugor måste ha!

Ami skickades fram först till burken. Kön efter var inte såå lång.

Hm och nu skulle fisken ”skalas” för allt skulle inte ätas. Men vilken tur vi hade experter på alla håll som kunde hjälpa oss.

Huvudet hade redan sålts i någon annan burk så det slapp vi att se.

Först skars stjärten och en fena bort sen ett snitt utmed magen och lite skrapande med kniven så man fick bort ryggraden. Sen blev ”godsakerna” kvar, lite kött och rom.

En del vill ha det på hårt bröd och andra på tunnbröd. Vi provade på båda varianterna. Sen fylldes det på med brunost, lök och potatis.

Men att stoppa in något i munnen som luktar illa tar emot? Modet behövde först fyllas på.

Ami gillar inte nubbe men en liten halva fick det bli.

Amis livsförsta tugga på surströmming! Det går inte att beskriva smaken det finns inget annat att jämföra med! En helt unik smak.

Haha ja vad ska man säga, en väldigt speciell smak.

Patrik som i vanliga fall är mer försiktig var tuffast av alla. Ingen tvekan alls utan bara stoppade den rakt in i munnen. Kan det vara nubben som redan gjort nytta?

Haha ja vi var glada när efterrätten kom fram som bestod av hallon, blåbär och glass.

Sen fortsatte kvällen med goda ostar och annat gott.

Hur ska man summera en sådan här kväll? Anna-Lena som är norrländska äter inte surströmming. Så det fanns även vanlig inlagt sill till de som inte gillade fermenterade produkter denna kväll. Surströmming är nog något man måste lära sig att äta. Kan inte tänka mig att någon älskar det första gången de får det i munnen. Fast Patrik blev inte lika avskräckt som mig! Men nu kan vi bocka av det från vår Bucket list från den delen av listan som vi hade ”glömt” att skriva upp, haha. Men sällskapen uppvägde allt. Utan Bosse och Mari hade det ”stått” kvar på vår To Do List.

Om Ami

Den här bloggen handlar om oss och vårt vardagliga liv i Helsingborg och Torrevieja. Jag heter Ami och min man Patrik. Det är jag som är skrivaren i familjen, medan Patrik är den duktiga fotografen! Vi har en son, Max som är sambo med sin Frida och i juli 2017 fick vi vårt första barnbarn, en underbar liten prinsessa. Och i november 2018 utökades familjen med en underbar liten prins! Spanien har alltid legat oss varmt om hjärtat och i mars 2013 köpte vi vår lägenhet i Torrevieja. Välkomna att följa oss!
Detta inlägg publicerades i Vänner i Spanien och märktes . Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Surströmming i Torrevieja!

  1. Znogge skriver:

    Jag har smakat surströmming en gång just för att bilda mig en egen uppfattning. Det blev första och sista gången för min del men nu vet jag i alla fall. Tur det fanns lite annat att tillgå och en god efterrätt!

    Kram

  2. Mamma C skriver:

    Skönt att ha detta gjort på sin bucket list.
    Kram Carin

  3. Annica skriver:

    Hur kan man inte tycka om surströmming 😉😂
    Närå, jag kan förstå det. Liiiite annorlunda är det allt
    Kram

  4. friochlycklig skriver:

    Jag ser ingen anledning att ”lära ” mig tycka om något dylikt. Det finns annat. Kram 🙂

  5. Gunnel Moberg skriver:

    Jag gillade surströmming första gången jag smakade det fastän jag var helt övertygad om att jag aldrig skulle kunna svälja det. Min äldsta dotter och jag testar det någon gång då och då men vi är bekväma och köper färdigrensade filéer…men det är kanske fusk. Fast smak och lukt är densamma. Kram

  6. Preciosa skriver:

    Hej Ami!
    Älskar surströmming!! Rödlök, gräddfil, tomatskivor, tunnbröd, mandelpotatis till. Supergott!
    Bra att prova så vet man 😀
    Kram P ♥♥

  7. Ama de casa skriver:

    Tufft av er att testa i alla fall! Tror att det kan gå bättre för Patrik nästa gång om han använder en röd klädnypa 😀
    Kram

  8. Ditte skriver:

    Instämmer i detta! Jag testade första gången för två år sedan och då på höga kusten och i en liten cm. tjock klämma tunnbröd. Den kände jag av resten av dagen. Ohc dte trots att dte var mandelpotatis, lök och gräddfil på. I år testade jag en liknande för andra gången och lite bättre var det. Men gott? Verkligen inte.
    Kul att ni testade och nu vet ni hu hur det smakar.
    Förstår dock att det blev en trevlig kväll.
    Stor kram

  9. Susjos skriver:

    Tänk att jag tror att jag gillade surströmming redan första gången då jag åt det som barn, likaså båda mina syskon! Gudomligt gott! Jag äter den på hårt tunnbröd med mandelpotatis, rödlök och gräddfil, mums!
    Kram!

  10. Pingback: Ren avkoppling! | Rendahl i Spanien

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.