Ett jättepussel!

Haha ja dessa biltokiga män!!

Max ringde en sen eftermiddag och frågade om vi kunde komma hem ikväll!!! Liite kort framförhållning kan vi vanligt dödliga tycka med tanke på att vi var i Spanien och han i Sverige!! Men i bilvärlden en helt vanlig eftermiddag, haha. Max har hållit på att totalrenovera en bubbla från 1957 i många år. Den hade stått i en lada i många många år när han hittade den.

Det tog inte många dagar innan bilen var i småbitar.

Bilen hade haft få ägare och var i ovanligt bra skick för sin ålder. Men ska det blir som nytt så måste allt plockas av.

Sen ska det som är dåligt svetsas innan allt körs till blästring och lackering. Det har passerat många andra VW bygge under tiden men denna var lite speciell så den fick ta den tid den behövde. Kraven var högt ställda från början och då går det inte att stressa. Det tar mycket tid om allt ska blir som när den lämnade fabriken 1957 och att hitta delar tar också sin tid. Här är chassit rostlagat, blästrat och nylackerat.

Och inte duger det att åka till Biltema och köpa nya skruva, nä på denna nivån ska det vara originalbultarna med rätt stämplar!!

Vartenda skruv ska träs upp på ståltråd och skickas på behandling och bli galvade precis som originalet och vissa ska vara svarta. Det gäller att ha både kunskap och tålamod.

Efterhand som delarna blir klara läggs de på lager i väntan på att monteras tillbaks på bilen.

100 tals timmar senare…

…då är kaross rostlagad, blivit blästrad och är grundmålad.

Då äntligen är det tid för lackering av alla delarna. Det var precis nu Max ringde och ville att vi skulle komma hem…även om det var ett skämt från hans sida…men samma kväll var resan bokad till Sverige. Vi hade tänkt åka först i November men Ami gillar inte Skånevädret i November så jag var inte svårövertalad. Max hade veckan innan fått pris på lackeringen för 85000:- av lackeringsfirman han brukar anlita. Det var lite mer än vad han ville betala så han tog kontakt med en annan firma som han anlitat tidigare. De hade fått en avbokning och kom han med alla delarna två dagar senare skulle han få ett bättre pris. Men med arbete och familj finns det inte mycket fritid, då är det tur det finns andra som kan hjälpa till. En dag försenad fick Max sina delar körda till lackeraren med hjälp av släkten. Det är mycket mer delar än man kan tro när allt är nerplockat. Vi kom till Sverige precis när första delarna var färdiglackerade så Patrik körde i skytteltrafik och hämtade nylackerade delar.

Spegelblankt troligen bättre än när den lämnade fabriken 1957.

Allt i rätt färg.

Tur det finns gott om utrymme. Nu vill man inte ha några skador på de fina delarna.

Nörderi på hög nivå.

Ami hade fixat hela bilen på en vecka om jag hade fått göra som jag ville men det hade såklart inte blivit samma slutresultat….

Och till slut var även karossen färdiglackerad och då var faktiskt Ami med och hjälpte till. Strålande höstväder i Helsingborg.

Nu började det ”roliga” för småpojkarna…när allt ska…

…skruvas tillbaka på rätt ställe. Ett jättepussel.

Och såklart en liten test av blinkerspilarna.

Chassit hade Max gjort klart sen länge.

Och nu var det tid för två att bli en, kaross och chassi skulle monteras ihop.

En stor dag då allt står på hjul och det börjar se ut som en bil igen.

Som sagt 100 tals timmar för att nå hit, men att skruva ihop delarna efter lackering gjordes på några dagar.

Men än återstår det många timmar innan den är klar.

Det speciella med bilen är att Max har fått kontakt med första ägarens barnbarn som fick bilen när hon var i tjugoårsåldern och hon är en konstnärinna och har skrivit om sin morfars filt som han alltid hade i bilen och som fortfarande luktar morfar. Hon blev överlycklig när hon hörde att bilen fanns kvar och har gamla bilder och historier om bilen. Så det var inte alls konstigt att bloggen fick ligga nere när det riktiga livet med barn och barnbarn tog över. Men nu är vi tillbaks i Spanien igen och det blir förhoppningsvis mer tid till bloggandet.

Annons