En blivande museidirektör?

Det blev ett återbesök till museet veckan efter precis som Patrik och Max hade lovat ägaren. Nu hade vi lite mer tid på oss.

Ägaren höll på med en visning när vi kom. Först trodde vi det var hans dotter men det visade sig vara en kvinna från Argentina som precis flyttat till Torrevieja. Hennes pappa hade haft ett tryckeri i Argentina och hon kände sig som hemma när hon klev in i lokalen sa hon.

Det visade sig att ägaren själv hade jobbat på tryckeri i hela sitt liv både i Sverige och i Torrevieja! Han till och med pratade bra svenska. De flesta av maskinerna hade han jobbat med själv. Den äldsta var bara två år gammal när han började jobba och den fick man trycka ett ark i tagen med en fotpedal. Men den andra maskinen var elektrisk och den startade han upp.

Men här fanns allt möjligt att titta på. Han hade samlat på gamla saker i över 40 år och haft sitt museum öppet i 10 år.

Patrik sa redan första gången han var här att han ville köpa stället. Så nu drog Patrik upp frågan igen med ägaren. Han förstod först inte riktigt vad Patrik menade utan trodde han bara ville köpa någon enstaka sak. Men då sa Patrik (todo) alltså jag vill köpa alltihop! Argentinska kvinna som stod med i samtalet blev förvånad och frågade mig- var ska din man få plats med allt detta? Haha ingen aning svarade jag. Ägaren som verkar vara en ödmjuk man fattade sig snart och lovade Patrik att han skulle få köpa stället när han själv inte orkade driva det vidare. Han berättade själv flera gånger under guidningen att han var gammal och dålig och han menade att det inte skulle dröja så länge innan Patrik fick köpa stället. Patrik klappade honom på axeln och sa att då kommer det dröja minst 20 år till innan det blir någon försäljning…mannen sken upp och blev glad. Jaja men som tur var blev det inget köp denna gången men Patrik har redan lovat honom att komma tillbaks och då skulle mannen ha med sig lite saker till Patrik. Det kostade inget att titta in men de tog gärna emot ett litet bidrag när man gick ut, så Patrik la handpenningen…

…och nu gick vi och spelade Shuffleboard. Det är betydligt billigare än att gå och titta på museum! För säkerhets skull gick Ami in och tittade på kontot och såg om det fanns några pengar kvar.

Hm det tar kanske ett tag innan pengarna blir dragna.

Men nu var det tid att äta igen.

Det är kanske jobbigt att vara museidirektör!! Jag tror inte Patrik vet vad han ger sig in på!