Det är allt något speciellt just med fredagarna. Arbetsveckan var slut och inte orkade man laga mat då utan man köpte gärna onyttig färdigmat och tog med sig hem. Under en period på 90-talet köpte vi alltid Pizza, men Max som då var liten ville alltid ha chicken mcnuggets på McDonalds så det blev att stå i två olika köer på fredagskvällarna.
Fortsättningen på paseon mot Locosstranden har de hållit på att renovera sen i februari och det går sakta men säkert fram.
När vi promenerade från Locos in mot stan igen kände vi en grilldoft lång väg. Men visst det var ju fredag och klart de ska festa till det med lite grillat på jobbet. Inte konstigt det tar tid, men där tror jag spanjorerna är förståndigare än vi med att inte jaga livet av sig för jobbets skull. Varför ha så bråttom med allt?
Nej, livet är alldeles för kort för det.
Efter grilldoften gick vi bort mot musikstället.
Lunchen tog vi hemma så denna gången satt vi oss lite närmare musiken för att slippa gratis tapasen. Man kan ju inte äta hur mycket som helst.
Men istället riskerade vi livet när postbilen kom.
Patrik fick lyfta på foten för att inte komma i kläm.
Men posten måste komma fram.
Det blåste lite mindre igår men det kom från ett annat håll istället….
….så 333 fick hålla stängt. Det har nog aldrig hänt tidigare.
Idag köper vi nästan aldrig Pizza på fredagarna utan lagar maten hemma.
Men fredagarna är fortfarande lite heliga för oss.
