Måndagar är inte dumma!

En helt vanlig måndag i Torrevieja.

Ett litet sms är allt som behövs eller som i detta fallet två telefonsamtal haha.

Inte alltid tekniken fungerar men det blev en trevlig eftermiddag med Hasse och Anna-Lena.

La Mata!

…vi fortsatte vår promenad längs strandpromenaden.

Men vi hade ju lika lång väg tillbaks så det gällde att spara på krafterna.

Vi gick bort till torget…

…där gamla vakttornet står som plockades ner och byggdes upp igen och blev klart 2018.

Men nu började krafterna tryta så vi gick bara en liten bit till innan…

…vi vände upp i gatorna.

Nu bar det av hemåt igen.

Vi gick ner på strandpromenaden igen för här fläktade det lite, uppe i gatan var det för varmt.

Ami blev tillfrågad av Spanska turister som ville bli fotograferade.

Och nu hade vi den långa mördarbacken framför oss…när man väl har kommit upp till krönet vill man inte prata med någon. Man är glad man slipper gå i denna backe dagligen. Men väl uppe så finns det vattenhål som tur är.

Det har förbrukats några solfjädrar genom åren.

Nu är det nerförsbacke hela vägen hem som tur är.

Sommartid i La Mata!

Vädret var nästan lite för bra för att promenera bort till La Mata. Men att åka i Loppan är lika varmt så vi bet ihop och valde att traska på i värmen. Det är ju bara en timmes promenad bort tyckte vi…

…men det är en lång lång och svag svag uppförsbacke halva sträckan och den lilla lutningen kan kännas som att bestiga Mount Everest eller troligen värre som att bestiga Hallandsåsen…

(en personlig hälsning, allt såg bra ut förutom ogräset som har växt upp)

…men som väl är, efter krönet så bär det brant nerför istället så då kändes det lite lättare.

Detta är enda stället som är backigt i hela Torrevieja. Det gäller minsann ha friska ben om man ska bo här.

Tittar man på gamla bilder från 60-70 talet då är det alltid minst en Fiat med på bilden och även idag stod en Fiat på plats.

Nu var detta sista semesterveckan vi var här och La Mata är ett ställe som lever upp några månader på sommaren. Vintertid är La Mata raka motsatsen.

Men denna dagen var det fullt med folk på stranden.

Det blev lite glesare med folk ju längre in man kom på stranden.

Stranden är superfin och hur lång som helst.

Gott om strandbarer finns det också.

En ”inrutad” strand hade nog ingen hört talas om innan Covid kom till världen men nu är det vardag.

Vi började leta efter ett första vätskestopp, för nu var vattnet i väskan slut…

…

The Doctor!

Carita och jag hade varit ute och shoppat på förmiddagen och ja det blev långt in på eftermiddagen innan vi kom hem bara för att hämta våra gubbar.

Vi hade bestämt träff utanför ”bengtssons” kl 16.

Vi läste i tidningen att gamla islagret hade blivit uppköpt av kommunen och ska bli nya turistbyrån. Den fina gamla byggnaden har varit till salu massor av år för hiskeliga pengar. Men nu äntligen ska det hända något med den.

Vi hade bestämt att gå bort till musikstället.

Hm det var faktisk musik även fast vi kom så sent.

The Doctor spelar här på lördagar. Troligen första gången vi är här en lördag för detta bandet har vi inte hört tidigare.

Så det blev att vi slog oss ner och lyssnade sista timmen.

Timmarna gick fort och nu började hungern göra sig påmind och det var hög tid att ge sig…

…hemåt och fixa till middagen.

En trevlig lördag….. vad är bättre än shopping och musik.

Konstig luft i Torrevieja!

Om det nu ska bråkas så är det självklart att det sker när man har bjudit hem folk och man ska göra sig till lite extra. Micke hade bjudit hem oss på mat och förrätten stod redan på bordet när vi kom. Och vad passar då bättre än Serranoskinka och melon en sommarkväll.

God mat och såser bjöds det på under kvällen.

Micke hade invigt sitt nya pannkaksjärn bara för denna kväll och hade gjort Crepes Suzette och de skulle bara få en sista flambering innan de skulle serveras. Konjaken hälldes på och en lång tändsticka tändes…

…först hölls stickan på lite avstånd för alla vara rädda om luggen!

Men snart var den ena stickan efter den andra nere och rörde runt bland pannkakorna.

Mer starkare sprit hämtades och nya försök gjordes.

Ett sista försök gjordes med en stor gasoltändare och nu hängde alla med luggen rakt över stekpannan för nu trodde ingen det skulle hända något men…

…det var helt obrännbart!! Det måste vara något med luften i Torrevieja.

Det vara bara några veckor sedan som vi var på musselhörnan och Micke hade beställt in en Carajillo. Konjaken ska flamberas inför gästen innan det hälls i kaffet och det är musselhörnas specialitet men denna kvällen gick det inte att få fjutt på Konjaken!! Den första kyparen höll på i tio minuter, gick in och hämtade nytt kaffe och ny Konjak och började om. Haha men den var helt obrännbar. Hon hämtade nästa kypare som är den som alltid har serverat oss alla andra gången men inte ens han lyckades. Micke sa till honom att strunta i det. Men de gav inte upp utan gick in igen och hämtade nytt kaffe och ny Konjak…eller vad det nu var för vätska för nu fick de eld på fotogenen. Så inte helt omöjligt det är något konstigt med luften i Torrevieja.

Och det var på grund av svårtänt som Grillwhiskey hemma hos Leffe uppfanns haha. Ja något konstig måste det vara med luften i Torrevieja.

En torsdagsmiddag!

Även om torsdagsmorgonen var strålande så blev det en lite kortare frukost än vad vi är vana vid.

Vi är hundvakt åt vår spanska grannes hund. Grannen har åkt till Madrid några dagar och Vicky behöver komma ut på sina rundor och det hjälper vi gärna till med.

På lunchpromenaden tog vi med oss vatten så Vicky kunde ta en vattenpaus i värmen.

Vicky är inte van vid några längre promenader så det blev bara ett varv i kvarteret innan vi gick hem och lämnade henne och gick ensamma ut igen på en lite längre promenad. Och när vi ser en vinkande hand på stranden så vet vi att det är Fred. Det blir alltid en trevlig pratstund med honom.

Dagen innan var sista dagen som livräddarna och rutnätet var på stranden. Men nu är det mycket mindre folk och de ritar sina egna rutor i sanden istället. Strandfolket är vana vid reglerna vid detta laget så de klarar sig själva.

Vi gick bara bort till 222 innan vi vände hemåt.

Vi hade lite att fixa med hemma innan det blev kväll. Vi hade planerat att gå ut och äta lite mat.

Och vad är trevligare än att ha lite sällskap till maten. Hm men det blev lite väl mycket mat. Det fanns inte ens plats för efterrätten.

Riktig bra mat och trevlig ägare så här har vi varit många gånger.

Och som alltid när man har trevligt springer tiden iväg.

Vi hade ju en hund hemma som behövde komma ut på sin kvällspromenad.

Stackars Vicky var nog lite chockad över att komma ut så många gånger om dagen.

Torsdagskvällar kan vara riktigt trevliga.

31år idag!

Grattis älskade Max på din dag ❤

Världens bästa son fyller 31 år idag. Jag tyckte inte alls det var längesen du var liten…..men tydligen har åren gått!

Hjälpte till att tömma lägenhet!

Dick som precis fått tillträde till sin lägenhet ville ha hjälp med att tömma garderoberna på väskor och snygga damjackor som hängde kvar efter att han inventerat efter sin första natt i lägenheten.

I Spanien är det mer regel än undantag att man bara tar sin telefon och går när man säljer en bostad. Tandborstar, släktfotografi ingår i köpen ja och även soppåsen i många fall.

Nu var det inte så i detta fallet men det hängde dyra fina damkläder och väskor kvar. Så då tänkte Dick på Carita och hon tänkte på mig. Klart vi ville vara med och fynda, haha.

Vi travade söderut.

Och passerade en helt utbränd lägenhet på vägen. Man undrar hur ofta det brinner i lägenheter här? Så mycket döda människor, husbränder och bilolyckor vi har sett sen vi kom till Spanien!! Måste snart vara lika vanligt som skjutningarna i Sverige!!

När vi väl kom fram stod båda hissdörrarna öppna! Jaja hissarna är sönder tänkte vi. Men Dan hade koll och sa att de fungerar. Hm det har man aldrig tänkt på tidigare, varför är dörrarna alltid stängda? Vi har ju lite dåliga erfarenheter av hissar i Torrevieja, fast den gången var det inte fel på hissen utan bara på hissinnehållet.

Vi litade på Dan och klev in och hissarna fungerade. Men hade hissarna inte fungerat så hade det funnits trappor att gå i.

När Dick öppnade ytterdörren möttes vi av hans upplysta tak som såg ut som en himmel. Vi hade bara sett det på bild tidigare.

Utsikten från terrassen var inte så dum.

Hm, det blev inga fynd till oss. Damen som hyrt lägenheten hade tidigare på förmiddagen knackat på för att hämta sina sista saker. Vi hjälpte istället till med att slänga några stolar och en gammal varmvattenberedare. Så lite nytta gjorde vi.

Ett dopp i saltsjön!

Dag nummer två utan sol så då gäller det passa på att promenera. Fast 30 grader utan sol sätter sina begränsningar ändå. Vi gick i lugn takt. Gamla kyrkbaren har renoverats under några veckor och igår såg vi att den bytt namn. Man kan undra om loppisen kommer vara kvar?

Vi gick in i Torretta området där villorna ligger.

Det är lätt att gå vilse bland alla långa villagator och en del gator kommer man inte ut ur, utan måste gå hela långa vägen tillbaks igen. Så igår följde vi promenadvägen där gamla järnvägsspåret låg för säkerhets skull.

När vi ändå var i området gick vi bort till Saltsjön.

Vi såg på håll att det var folk därnere så vi gick in i naturreservatet.

Det är bara en kort bit ner till vattnet på vältrampade stigar.

Igår var det bara en som badade.

Hela sjön glimrar i rosafärg även en dag som igår utan sol.

Den här illaluktande leran smetar folk in sig i.

För ganska precis tre år var vi här och då var det betydligt mer folk här som flöt runt och smorde in sig i leran.

Precis när vi skulle vända tillbaks kom sex badsugna personer till ner till sjön.

Hade jag bara vetat att vi skulle gå hit igår så hade givetvis bikinin packats ner.

Vi vände åter in till stan. Nu blommar kapokträd i otroligt vackra färger men stammen är inte klättervänlig, den är full av stora taggar.

Det blev en fem timmars promenad med ett entimmes stopp där vi träffade Dan och Carita och även Dick som kom ner till sin nya lägenhet.

Han var nere för 1,5 månad sen och hittade sin lägenhet men igår fick han tillträde. Vi minns den känslan fortfarande fast det nu är mer än åtta år sen.

Ja det blev en lång dag och kväll igår!

Därför kom bloggen lite sent idag men så är det när man har trevligt och blir avbruten i bloggandet.

Några droppar regn!

I söndagskväll grillade vi och fick sällskap med att äta upp maten.

Sen att det var 26 grader strax efter 00,30 gjorde kvällen än trevligare.

Efter lite disk och städning blev det läggdags.

Igår morse visade appen att det regnade när vi satt på terrassen och åt frukost. Men de första dropparna kom först när allt var uppätet och avdukat. Då fick vi för oss att vi skulle ta en snabb förmiddagspromenad. Skönt att slippa solen ibland.

Men det var inte många droppar som kom.

Inte ens strandfolket blev avskräckta men visst de flesta var rustade med stora ”paraplyer”.

Vi hade bestämt att bara gå piren och sen hem igen. Vi hann inte med någon promenad dagen innan så det fanns lite extra energi att göra av med.

Längst ute stod fiskespöna uppradade.

Vi blev blötare av svetten än av regnet.

Fiskebåtarna kom precis in med nyfångad fisk.

Och folket stod som vanligt och köade om att få köpa färsk fisk.

Det kom minsann en regnskur lite senare på eftermiddagen och på kvällen givetvis med sand i så det är bara att ge sig ut och städa terrassen igen. Och middagen var redan klar, gästerna åt inte upp alla maten utan det blev potatisgratäng och kött kvar.